Sugar Rehab

Jag hade en strålande plan. Efter min hemkomst till Svealandet så skulle det vara slut med det allt för höga sockerintaget. För oj vad jag har frossat. I och för sig ingick det i min reseplan, men ändå. Amerikanerna är grymt bra på glass måste jag säga. Blev ju en hel del såna (ibland kunde man inte ens välja en liten storlek). Maten var det väl värre med, men några riktigt goda hamburgare har jag ätit. I alla fall, rehab skulle det bli, för att bli av med sockerberoendet. Och minskade matportioner efter tre veckor i supersize-me-landet.

Det gick bra i onsdags. Och i torsdags. Jag har infört minst-fem-kilometer-om-dagen-regeln tills jag kan köpa träningskort. Gå alltså, inte springa (så sjukt tråkigt ju). Och i fredags. Fram till det var dags för kvällsmaten... Hela familjen var hemma, t o m Vic från Gbg. Så dagen till ära hade mamma och pappa varit i Sundbyholm och köpt en stor rostbiff och rökt ost (där det finns en delikatessbutik på en stor gård, så det är bra och lokalt kött och grejer). Detta tillsammans med mammas hembakta baguetter och potatissallad av god kvalitet går ju inte att motstå och jag åt två stora portioner. I och för sig var det nog inte lika onyttigt som en hamburgarmeny men ändå... Men det blev värre. Mathilda och jag käkade nämligen glass på kvällen och lagom när vi kommer med våra till bredden fyllda glasskålar till tv-soffan plockar mamma fram värsta stora godispåsen också... Snacka om sockerchock! Men gott var det.

Well well, jag försöker i alla fall. Det är ett gott tecken. Antar att man måste unna sig saker till helgen för att orka vara så strikt i veckorna. Jag har ju klarat det förut, det är bara det att jag haft dålig självdiciplin det senaste halvåret. Och jag har bestämt mig för att ett träningskort måste införskaffas innan jag blir galen här. Även om jag inte vet vad som händer i framtiden. Har inte varit så här otränad på 4 år.

Nähä, åter till hemtentan. Men inte så fasligt tråkigt som jag har gått och inbillat mig ett tag faktiskt. Plöjde en bok nyss och kom in i tänkandet ordentligt. Det finns ju en anledning till att jag läser genusvetenskap liksom. Sjukt intressant. Och viktigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback