Chez Emelie

Nu var det överstökat. Hemska hemska känsla imorse när man står där utanför salen, händerna skakar och magen i uppror. Vi var några stycken som ska vara med på seminariet, trots att det bara är jag och den andra tjejen som ska examineras och opponera på varandra. Efter 10 minuter har tjejen fortfarande inte dykt upp. Examinatorn går iväg och kollar om han fått nåt meddelande och ringer henne. Inget svar. Efter en halvtimma har hon fortfarande inte dykt upp! Examinatorn överlägger med sina kollegor och kommer tillbaka in och säger " vi kör ändå". Well, jag fick en examinator och fem opponenter. Han gick igenom min uppsats ganska ordenligt (mycket detaljer..) och de kritiserade en del som man får ta åt sig, men sa en hel del positivt också. Uppsatsen blev godkänd!  Men han skulle fundera vidare på betyget. Jaja, nu är man klar iaf! Sjuuuuuukt skönt! (Förutom att jag måste sitta på seminarier mellan 8-14 imorn utan paus och miniopponera på fem andra...) Men uppsatsen Flyktingpolitik och spårberoende - en jämförelse av svensk och finsk flyktingpolitik kan läggas till handlingarna och jag behöver aldrig mer titta på den....

Men jag fattar inte, HUR KAN MAN INTE KOMMA PÅ SIN EXAMINATION? Missförstå mig rätt, men det måste ju hänt nåt, det hoppas jag för hennes skull. Annars gör man ju bara inte så.

Skrev ut och lämnade in ett arkivex. Ska maila och lägga ut på diva oxå. Hem och lunchade, slappade lite och ringde lite jobbsamtal. Sen tog jag på mig bikinin, tog min filt, min bok och la mig på tufvanängen heeela eftermiddagen i stekande sol. (Ja, jag använde solskyddsfaktor.)

Nu bakas det smulpaj, för ikväll kommer Helena. Anna och Cajsa ska komma hit och fika också.