The End?
Jag tror att jag ska sluta blogga. Mina dagar är inte särskilt innehållsrika. Jag har liksom inte så mycket att säga. Blir mest ältande, och det orkar jag inte med. Så det får bli pausknappen ett tag. Vem vet, jag kanske kommer tillbaka. Avslutar med lite bilder som säger mer än tusen ord om var mina tankar befinner sig just nu...
...everywhere but here and now.
Over and out.
...everywhere but here and now.
Over and out.
Ormbett & Stockholmshelg
Inatt drömde jag att jag hade med mig två ormar hem från Moçambique. En gav jag till min pappa och en behöll jag själv. Jag hade köpt dem på någon sorts marknad där man fick dem i varsin låda. När jag väl kom hem insåg jag att jag inte visste om de var farliga eller inte. Först började jag oroa mig för min pappa som ju tveksamt hade tagit emot den ena som present. Sen upptäckte jag att min orm låg där på sängen och såg snäll ut men han tittade misstänksamt ingående på mig. Då insåg jag att han nog inte hade fått mat sen jag köpte honom och ormen såg att jag förstod och gick till anfall. Han var inte så jättestor, så jag lyckades på något vis fånga honom så där som de brukar göra, om halsen, men han han bita mig mitt handflatan. På något sätt dödade jag honom, vet inte hur, men jag gick runt med en hand som började domna bort... Hmmm sen vaknade jag tror jag. Det börjar likna Lariam-drömmar det här. Men några sådana antimalaria-piller har jag ju inte stoppat i mig på ett bra tag...
Om ett par timmar ska jag bege mig till Sthlm för en helg med Växjötjejerna. Eller, de som är i Sverige i alla fall. Tiina är ju kvar i New York och Suz & Malin i Sarajevo. Men det ska nog gå bra ändå! Ska bli så himla kul med lite quality time med dem. Växjöhelg på annan ort. =)
Det blir Hellepelle, Jossankossan, Annapanna, Cajsabajsa och Ellenpåsmällen. Tror till och med att Elin tittar in. Alldeles för längesen sist! Ellen lämnade Växjö för så länge sen att jag inte ens har någon bild kvar på datorn från de gamla goda tiderna och jag pallar inte koppla in externa. Anyway, ska bli superduperskoj.
Om ett par timmar ska jag bege mig till Sthlm för en helg med Växjötjejerna. Eller, de som är i Sverige i alla fall. Tiina är ju kvar i New York och Suz & Malin i Sarajevo. Men det ska nog gå bra ändå! Ska bli så himla kul med lite quality time med dem. Växjöhelg på annan ort. =)
Det blir Hellepelle, Jossankossan, Annapanna, Cajsabajsa och Ellenpåsmällen. Tror till och med att Elin tittar in. Alldeles för längesen sist! Ellen lämnade Växjö för så länge sen att jag inte ens har någon bild kvar på datorn från de gamla goda tiderna och jag pallar inte koppla in externa. Anyway, ska bli superduperskoj.
The Sun is Shining
Wohooo, solen skiner idag. Äntligen! Det var en fin höstmorgon när jag gick min vanliga skogspromenad imorse. Löv i olika färger. Lovely. Och idag ignorerade jag min gröttradition eftersom brorsan jobbade på Skoga inatt (till 3 imorse, sen tog han tåget till gbg kl 6 för att gå på föreläsning kl 10 - vad gör man inte för pengar säg...) och det fanns typ fyra olika sorters bröd att välja på till frulle. Nu ska jag snart åka och sola. Sen skriva hemtenta.
Endorfiner
Idag var jag med mamma och tränade. Boxning. Åååååååh vad jag har saknat det. Visserligen var det korpenträning, inte lika hårt som jag brukar köra, men det tog ändå, eftersom jag inte tränat ordentligt på så himla länge. Kommer garanterat ha rejäl träningsvärk i övermorgon.
Jag saknar träningen så oerhört mycket. Det är ju ingen idé för mig att köpa kort någonstans just nu, eftersom allt är så himla ovisst. Det blir liksom inte samma sak att powerwalka, jogga och köra lite styrka på hallgolvet. Går liksom inte att jämföra.
Självklart kopplar jag det här till Växjö. Jag saknar Campus. Knappt två minuter med cykeln till Vugi och köra ett rejält träningspass. Men sen megaförkylningen innan Moçambique har jag aldrig riktigt kommit igång igen. Så här otränad har jag inte varit sen jag började plugga i Växjö. Suck. Jag måste skärpa mig. Ha mer diciplin. Pallra mig ut i Kronskogen oftare. Som den powerwalken jag körde med mamma i lördags, över Lagersbergs gård, in i industriområdet, till Skjulsta, in i skogen och spåret till Vilsta, elljusspåret så vi kom ut typ vid Skogsängen, sen kringelikrokar hem, så vi var ute i två timmar iaf.
Men det är ändå inte samma sak. Jag vill köra ett järngympa pass à la Lisa eller ett boxpass à la Johnny. Det är vad jag behöver. Ska hitta nånstans man kan provträna gratis här i stan tror jag... Verkar dock inte finnas så mycket av det...
Nähä, sova var det. Ska ta tag i saker imorn. Lästa till genusvetenskapen. Kolla i portugisiskaböckerna jag fick hem idag. Skriva lite jobbansökningar. Så det så.
Jag saknar träningen så oerhört mycket. Det är ju ingen idé för mig att köpa kort någonstans just nu, eftersom allt är så himla ovisst. Det blir liksom inte samma sak att powerwalka, jogga och köra lite styrka på hallgolvet. Går liksom inte att jämföra.
Självklart kopplar jag det här till Växjö. Jag saknar Campus. Knappt två minuter med cykeln till Vugi och köra ett rejält träningspass. Men sen megaförkylningen innan Moçambique har jag aldrig riktigt kommit igång igen. Så här otränad har jag inte varit sen jag började plugga i Växjö. Suck. Jag måste skärpa mig. Ha mer diciplin. Pallra mig ut i Kronskogen oftare. Som den powerwalken jag körde med mamma i lördags, över Lagersbergs gård, in i industriområdet, till Skjulsta, in i skogen och spåret till Vilsta, elljusspåret så vi kom ut typ vid Skogsängen, sen kringelikrokar hem, så vi var ute i två timmar iaf.
Men det är ändå inte samma sak. Jag vill köra ett järngympa pass à la Lisa eller ett boxpass à la Johnny. Det är vad jag behöver. Ska hitta nånstans man kan provträna gratis här i stan tror jag... Verkar dock inte finnas så mycket av det...
Nähä, sova var det. Ska ta tag i saker imorn. Lästa till genusvetenskapen. Kolla i portugisiskaböckerna jag fick hem idag. Skriva lite jobbansökningar. Så det så.
Kaffe, kaffe och likör
Sista dagarna i Växjö flög förbi. Avslutningen på fredagen var perfekt. Först en timmas konstant asgarvande åt Shan Atci på Palladium, mellanfest hos Milena, och därefter gjorde Claudia, Nathalie och jag Loft en sista gång. Bra blev det. Riktigt bra. Natha och jag hade ju funderingar innan på att dra hem vid 00.30 eftersom vi då skulle kunna få skjuts hem, men de planerna lade vi på hyllan ganska snart. Det hann bli Mc Donalds, en rolig taxifärd samt macka och skitsnack under en filt på balkongen innan jag ramlade i säng vid 4-tiden.
På lördagen blev jag upphämtad i världens fulaste hyrbil från statoil vid 10-tiden, sen åkte vi hela tjejgänget till Josse i Munka-Ljungby (ligger utanför Ängelholm i Skåne för er som inte är så haj på södra Sveriges geografi hehe...) där vi hade kräftskiva. Sicken helg det blev. Kräftskivan var galet kul. Mycket kräftor blev det. Vi sjöng och gapade i kör. Ojojoj.
Mindre kul att städa undan illaluktande kräftskal dagen efter, särskilt eftersom det var hur mycket getingar som helst. Men det gick bra. Tiina och jag stannade lite längre än alla andra, så vi hann med en visit i Josses nya lägenhet i Helsinborg också. En fika i solen på hennes fina balkong. Vilken stad Helsingborg är alltså! Jag fastnade direkt! När bi kom tillbaka till Munka blev det bakisslöande med mat, godis och Bridget Jones.
På lördagen blev jag upphämtad i världens fulaste hyrbil från statoil vid 10-tiden, sen åkte vi hela tjejgänget till Josse i Munka-Ljungby (ligger utanför Ängelholm i Skåne för er som inte är så haj på södra Sveriges geografi hehe...) där vi hade kräftskiva. Sicken helg det blev. Kräftskivan var galet kul. Mycket kräftor blev det. Vi sjöng och gapade i kör. Ojojoj.
Mindre kul att städa undan illaluktande kräftskal dagen efter, särskilt eftersom det var hur mycket getingar som helst. Men det gick bra. Tiina och jag stannade lite längre än alla andra, så vi hann med en visit i Josses nya lägenhet i Helsinborg också. En fika i solen på hennes fina balkong. Vilken stad Helsingborg är alltså! Jag fastnade direkt! När bi kom tillbaka till Munka blev det bakisslöande med mat, godis och Bridget Jones.
Bostadslös/inneboende
Jag är dålig på att uppdatera. Jag orkar inte. Jobb jobb jobb och städ städ städ var det förra veckan typ. Fy tusan vad jag skrubbade. Fick kapa naglarna totalt. En hel trea, alldeles själv. Allt skit som jag ignorerat för att det inte var mitt ansvar att städa fick jag ta hand om ändå till slut. Jag kokade av ilska. Men rent blev det. Så sen i lördags har jag bott här hos Nathalie och Joel. Vilka pärlor som låter mig bo här en hel vecka!
Kan inte fatta att jag bara har en dag på jobbet kvar. Det är ändå min tredje sommar. Kommer aldrig mer tillbaka dit. (Man ska aldrig säga aldrig, men om jag skulle göra det vore det ju rätt tragiskt i alla fall....)
Det känns som att jag går runt med en konstant ångest som jag har pulat ner i nåt hörn någonstans och förtränger. Ibland sipprar det fram, då får jag hjärtklappning någon sekund, men jag slår direkt bort det och tänker på något annat. Vill inte att det ska vara slut på allt det här. Jag vill bara vara ansvarslös ett litet litet tag till.... Jag tror att jag kommer bryta ihop när jag kommit hem till Eskilstuna i nästa vecka, efter en toppensommar här i Växjö och efter helgens stundande kräftskiva/reunion med Växjötjejerna, och inser att det är över. Men än så länge ignorerar och förtränger jag. Diskuterar hur vi ska få ut så mycket som möjligt av de sista dagarna nu med Claudia. Fika/öl imorn kväll, Shan the man på Palladium och lite shaky shaky på Loft en allra sista gång på fredag...
Kan inte fatta att jag bara har en dag på jobbet kvar. Det är ändå min tredje sommar. Kommer aldrig mer tillbaka dit. (Man ska aldrig säga aldrig, men om jag skulle göra det vore det ju rätt tragiskt i alla fall....)
Det känns som att jag går runt med en konstant ångest som jag har pulat ner i nåt hörn någonstans och förtränger. Ibland sipprar det fram, då får jag hjärtklappning någon sekund, men jag slår direkt bort det och tänker på något annat. Vill inte att det ska vara slut på allt det här. Jag vill bara vara ansvarslös ett litet litet tag till.... Jag tror att jag kommer bryta ihop när jag kommit hem till Eskilstuna i nästa vecka, efter en toppensommar här i Växjö och efter helgens stundande kräftskiva/reunion med Växjötjejerna, och inser att det är över. Men än så länge ignorerar och förtränger jag. Diskuterar hur vi ska få ut så mycket som möjligt av de sista dagarna nu med Claudia. Fika/öl imorn kväll, Shan the man på Palladium och lite shaky shaky på Loft en allra sista gång på fredag...
Girls just wanna have fun
Ok, jag vet, jag är urkass på att uppdatera bloggen. Jag har bara inte pallat. Var hemma några dagar i Eskilstuna förra veckan. Solade och badade i Mälarbaden och snickrade i stugan. Orkade inte med så mycket mer än att bara umgås med famijen. I veckan jobbade jag mest och när jag var ledig packade jag. Packa packa packa. Tänk att man har så mycket grejer! Och resten av tiden umgicks jag med folk. Tiden rinner iväg så vill få så mycket tid med tjejerna som möjligt.
Hann också med två svängar på Loft den här veckan. Det var sista onsdagen i onsdags, så jag skyndade mig hem efter jobbet och gjorde mig iordning för en kväll på stan med tjejerna. Suz & Malin var ju också här, så det var riktigt skoj.
I fredags var det sista kvällen med Yllka innan hon åker till Kosovo inatt. Eftersom det var Karl Oskar-dagarna var vi ute tidigt, och det blev en helkväll på Loft med mycket dansande och därefter en traditionsenlig efterfest hos mig à la Claudia&Emelie. I just can't believe it's all ending now...
Igår morse var det bara att pallra sig upp, för mamma och pappa kom med släpkärran på förmiddagen. Vi bar flyttlådor och packade släpet fullt fullt fullt. Hämtade min nya säng hos Natha och lassade upp den på takräckena. Svettiga blev vi. På kvällen promenerade vi in till stan, åt lite libanesisk mat och gick och kikade lite på stan. Riktigt mycket folk eftersom det var Karl Oskar-dagarna som sagt. Vi köpte lite marknadsgodis, såg en skymt av Amy Diamond (men vi stannade INTE och lyssnade hahahaha), och minglade lite innan vi promenerade tillbaka till campus. Där hittade vi den nya träningsanläggningen de byggt intill sjön, så vi testade den lite hahahha. Imorse gick vi upp tidigt lastade det sista. Pappa fick till och med göra en hemmasnickrad lösning för cykeln frampå släpet för att få plats med den. Så vid halv nio i morse stod jag där med en så gott som tom lägenhet.... Sorgligt!
Hann också med två svängar på Loft den här veckan. Det var sista onsdagen i onsdags, så jag skyndade mig hem efter jobbet och gjorde mig iordning för en kväll på stan med tjejerna. Suz & Malin var ju också här, så det var riktigt skoj.
I fredags var det sista kvällen med Yllka innan hon åker till Kosovo inatt. Eftersom det var Karl Oskar-dagarna var vi ute tidigt, och det blev en helkväll på Loft med mycket dansande och därefter en traditionsenlig efterfest hos mig à la Claudia&Emelie. I just can't believe it's all ending now...
Igår morse var det bara att pallra sig upp, för mamma och pappa kom med släpkärran på förmiddagen. Vi bar flyttlådor och packade släpet fullt fullt fullt. Hämtade min nya säng hos Natha och lassade upp den på takräckena. Svettiga blev vi. På kvällen promenerade vi in till stan, åt lite libanesisk mat och gick och kikade lite på stan. Riktigt mycket folk eftersom det var Karl Oskar-dagarna som sagt. Vi köpte lite marknadsgodis, såg en skymt av Amy Diamond (men vi stannade INTE och lyssnade hahahaha), och minglade lite innan vi promenerade tillbaka till campus. Där hittade vi den nya träningsanläggningen de byggt intill sjön, så vi testade den lite hahahha. Imorse gick vi upp tidigt lastade det sista. Pappa fick till och med göra en hemmasnickrad lösning för cykeln frampå släpet för att få plats med den. Så vid halv nio i morse stod jag där med en så gott som tom lägenhet.... Sorgligt!
Parce que c'est toi
Ibland stannar jag upp. Och andas. Ibland kommer tankarna direkt. Ibland inte alls. Det är klart att det är mycket med det hela som jag saknar också. Jag lyssnade på Parce que c'est toi med Axelle Red häromdagen när jag cyklade hem från jobbet...
Tårarna kom utan förvarning. ...qu'avec toi je n'aie plus peur de vieillir. Jag brukade verkligen känna att den raden stämde. Trodde att det var för evigt. Men trots att jag så gärna ville att det skulle vara vi, måste man ibland inse fakta. Det var inte rätt. Dags att gå vidare. Jag har gått vidare. Men jag ångrar ingenting och det är inte heller någon idé att älta. Jag ska alltid minnas de fina stunderna. Allt det vackra. Även om det är svårt just nu.
Tårarna kom utan förvarning. ...qu'avec toi je n'aie plus peur de vieillir. Jag brukade verkligen känna att den raden stämde. Trodde att det var för evigt. Men trots att jag så gärna ville att det skulle vara vi, måste man ibland inse fakta. Det var inte rätt. Dags att gå vidare. Jag har gått vidare. Men jag ångrar ingenting och det är inte heller någon idé att älta. Jag ska alltid minnas de fina stunderna. Allt det vackra. Även om det är svårt just nu.
Friday baby
Det var en bra dag på jobbet. Det allra bästa var att faktiskt få sluta halv fyra en fredagseftermiddag i juli. Solen skiner. Ölen ligger på kylning. Moçambiquelåtar pumpar ur högtalarna. Snart sätter jag mig på gräsmattan och dricker öl med Angelica och väntar in Claudia. Sen stan med lite folk från klassen. Lovely!
Bubbly
På ett sätt känns det som att jag fått mitt liv tillbaka. Frihet. Så mycket jag vill göra, så mycket jag faktiskt kan göra. Det är liksom allting, inte bara att jag bara har mig själv att ta hand om numera. Det är också sommaren, vilket betyder att jag inte måste ägna dagarna åt att plugga (även om jag har fått lägga ner en hel del tid på att fixa med uppsatsen så att vi får en proffsig sista version inlämnad och skickad till Moçambique). Inte heller har jag en mörk höst i Växjö framför mig, utan allt är osäkert. Och idag bara älskar jag den osäkerheten (även om den många andra dagar ger mig ångest). Jag orkar verkligen inte vara dödligt seriös just nu. Jag vill bara leva. Det liksom bubblar i mig. Det finns så mycket där ute. Alla dörrar är öppna. Så många nya människor att träffa. Så mycket nytt att lära. Jag vill göra allt allt allt. Och ingenting. Det är sant. Jag kan också njuta av att sitta hemma och titta på tv utan att ha dåligt samvete. Jag tycker det är underbart att bara slösa bort en hel dag av att strosa runt på stan och fika i all evighet.
Nu ringde söta Pappsen. De har nästan monterat hela köket i stugan. Åååh nu längtar jag hem så jag också får se. Drar nästa onsdag, stannar till lördan. Ska bli mysigt!
Nähä, värst vad tiden går. Ska ta ett avsnitt till av Grey's, sen är det ju Morden i Midsomer.
Nu ringde söta Pappsen. De har nästan monterat hela köket i stugan. Åååh nu längtar jag hem så jag också får se. Drar nästa onsdag, stannar till lördan. Ska bli mysigt!
Nähä, värst vad tiden går. Ska ta ett avsnitt till av Grey's, sen är det ju Morden i Midsomer.
Växjösommar
Än så länge måste jag säga att det här är den bästa sommaren hitills i Växjö. Vem kunde ana det. I år är det faktiskt folk i stan och jag har (VARNING internskämt) två getter och en älg att hänga med. Och massa andra sötnosar också förstås! På mina lediga dagar har det blivit en hel del häng på stan och några vändor på Loft har vi också hunnit med. Mycket tokigheter. Hahaha.
Min kameraladdare har försvunnit. Puts väck. Misstänker den följde med flyttlasset som gick för en månad sen. Men där får jag inget svar. Jag som ville dokumentera sommaren -08.
Jobbet rullar på som vanligt. Tiden går alldeles för fort. En dryg månad kvar att jobba. En månad kvar i lägenheten. Sen flyttar jag in till Nathalie hihi. Sen kräftskiva i Munka-Ljungby den 23:e. Därefter tomt. Nada. Blankt. Arbetslös akademiker som bor hemma hos mamma och pappa. För att skjuta på det lite funderar vi på att dra iväg nånstans en vecka. Får se hur det blir med det.
Nu ska jag försöka mig på att skriva en ansökan. Suck.
Min kameraladdare har försvunnit. Puts väck. Misstänker den följde med flyttlasset som gick för en månad sen. Men där får jag inget svar. Jag som ville dokumentera sommaren -08.
Jobbet rullar på som vanligt. Tiden går alldeles för fort. En dryg månad kvar att jobba. En månad kvar i lägenheten. Sen flyttar jag in till Nathalie hihi. Sen kräftskiva i Munka-Ljungby den 23:e. Därefter tomt. Nada. Blankt. Arbetslös akademiker som bor hemma hos mamma och pappa. För att skjuta på det lite funderar vi på att dra iväg nånstans en vecka. Får se hur det blir med det.
Nu ska jag försöka mig på att skriva en ansökan. Suck.
Homecoming
Snart beger jag mig hemåt till Eskilstuna. Packar det sista. Inte hunnit tidigare eftersom jag jobbat hela helgen. Ingen homecoming for good (det blir i augusti), men väl för en vecka.
Sen blir det Danmark med familjen. Som på den gamla goda tiden. Alla fem. Bila ner till Fyn och morfar. Underbart. Har dock en svag känsla av att bilfärden blir lite annorlunda den här gången. Alla tre barnen i baksätet är vuxna och dubbelt så stora som 1995, om inte tredubbelt (Vickan). Och jag får dela köransvaret med Pappsen (för Vickan jobbar natt sista natten innan och behöver sova i bilen). Men men, det ska nog gå bra. Eller, det kommer att gå fantastiskt bra. Så det så.
Nu ska jag packa ner mina Afrikapresenter.
(Precis när jag skulle trycka på "spara & publicera" började Kanye & Chris sjunga på MTV! Coming home again..)
Sen blir det Danmark med familjen. Som på den gamla goda tiden. Alla fem. Bila ner till Fyn och morfar. Underbart. Har dock en svag känsla av att bilfärden blir lite annorlunda den här gången. Alla tre barnen i baksätet är vuxna och dubbelt så stora som 1995, om inte tredubbelt (Vickan). Och jag får dela köransvaret med Pappsen (för Vickan jobbar natt sista natten innan och behöver sova i bilen). Men men, det ska nog gå bra. Eller, det kommer att gå fantastiskt bra. Så det så.
Nu ska jag packa ner mina Afrikapresenter.
(Precis när jag skulle trycka på "spara & publicera" började Kanye & Chris sjunga på MTV! Coming home again..)
Nyckeln till frihet
Kontrollen över mitt liv är återigen i mina egna händer. Jag har alla nycklar i min ägo. Bara jag. Jag behöver inte vakna med bultande hjärta mitt i natten och tro att det står någon i mörkret och tittar. Inte se upp mot fönstret och lyssna för att veta vad som väntar innanför dörren. Det är rent. Jag har skrubbat så mycket att mina händer darrade i flera timmar.
Det är slut på berg- och dalbanan. Varannan-dag-humöret. Inga hårda ord som krossar, sticker hål och gör ont ont ont. Aldrig mer.
Men det finns en annan sida. Det är tomt. Kalt. Berg- och dalbana innebär också att det har funnits toppar. Ingen har heller sagt så vackra ord. Älskat så mycket. Jag ville inte ge upp. Tro inte att jag inte har försökt. Så många gånger. Men jag orkar inte leva mitt liv i en ständig kamp. Det tär på det som är jag. Och det är jag måste ha kontrollen över mitt eget liv.
Det är slut på berg- och dalbanan. Varannan-dag-humöret. Inga hårda ord som krossar, sticker hål och gör ont ont ont. Aldrig mer.
Men det finns en annan sida. Det är tomt. Kalt. Berg- och dalbana innebär också att det har funnits toppar. Ingen har heller sagt så vackra ord. Älskat så mycket. Jag ville inte ge upp. Tro inte att jag inte har försökt. Så många gånger. Men jag orkar inte leva mitt liv i en ständig kamp. Det tär på det som är jag. Och det är jag måste ha kontrollen över mitt eget liv.
Take a bow
Då var vi där igen. Det är just det här som har gjort att det här inte har funkat. Jag kan vara på toppenhumör och må hur bra som helst. Men då tar han död på det. Knäcker det. Krossar mina drömmar. Ser till att det inte finns något kvar av det lilla jag tror på. Naivt av mig att tro att vi skulle kunna vara vänner. Imorgon är det över. Efter en fyra månaders lång väntan. Jag ville inte att det skulle sluta så här.
Det var det...
Det är meningen att jag ska vara klar nu. Klar. Färdig. Jag har nog inte fattat det ännu själv. Det gick ju bra, examineringen. Examinatorn var inte alls så läskig som vi trodde han skulle vara. Vi fick en lista på ändringar att göra, ganska stora sådana, men när han väl förklarade att det är upp till oss själva om vi vill ändra eller inte så kändes det ju genast mycket bättre. Vi vill ju fixa med den så den blir så bra som möjligt. Den ska ju faktiskt tillbaka till Moçambique och läsas av provinsadministrationen och förhoppningsvis också av Mecuburi. Så lite att göra nu i veckan.
Helgen var suverän. Fredagen var som sagt toppenlyckad. Fortsatte festligheterna med fotbollsfest med Danne & co, vilket innebar att jag var på Loft två kvällar i rad. Nu blir det lugnt ett tag, helt sanslöst dyrt att gå ut inne i stan. Är ju så van vid studentpriserna på stallet... Antar det är lika bra att vänja sig... Men lite svårt att göra det innan man har en ordentlig inkomst!
Nu ska jag fixa lite med mina bilder, sen blir det nog Foyle's war.
Och på söndag åker jag hem! Jag tror aldrig jag har längtat hem så mycket som nu.
Helgen var suverän. Fredagen var som sagt toppenlyckad. Fortsatte festligheterna med fotbollsfest med Danne & co, vilket innebar att jag var på Loft två kvällar i rad. Nu blir det lugnt ett tag, helt sanslöst dyrt att gå ut inne i stan. Är ju så van vid studentpriserna på stallet... Antar det är lika bra att vänja sig... Men lite svårt att göra det innan man har en ordentlig inkomst!
Nu ska jag fixa lite med mina bilder, sen blir det nog Foyle's war.
Och på söndag åker jag hem! Jag tror aldrig jag har längtat hem så mycket som nu.
Sista stallarna
Idag var det sista kvällen på stallarna. Någonsin. Ever. The end of an era. THE END.
Damn, jag kan inte förstå det. Fyra år har gått så otroligt fort. Jag flyttade ju nyss hit för tusan.
Det var en lyckad kväll, trots att delar av gänget redan stuckit härifrån. (Jag ska göra en tribute till alla mina ladies snart någon dag här i bloggen.) Anna och jag satt i skolan så länge som möjligt. Mycket kvar att göra med uppsatsen. Sen hem snabbt för dusch o fix innan vi träffade de andra på slottsängen. Där satt vi i solskenet tills folk började röra sig mot kön, då rörde vi också på oss för att slippa köbildning och sånt tjafs. Och där var vi, hela kvällen ända tills stängning.
Hann med att shaka järnet med tjejerna på dansgolvet och på gården. Dricka goda drinkar plus shots inhandlade av Natha i baren (bästa bartenden wohoo!). Käka massa nachos uppe i matrummet och sjunga sånger på bosniska (ljubaviiiiiii). Dansa ännu mer och massa avsked. Sorgligt. Söta söta människor som man aldrig mer får träffa. Anna-Lena, min tyska vän för 50-årsfesten vi hade gemensamt drar hem + Toby hennes kompis, de har ändå varit här sen i höstas så man har hunnit börja vänja sig. Min söte franska utbytesstudent för terminen sticker han med + alla andra söta fransmän, om de inte redan åkt dvs. Och alla andra utbytesstudenter också. Och alla andra påhela campus överhuvudtaget. Nästa vecka kommer det vara heeeelt tomt här....
Ååååh jag sen har vi haft massa kontakt med Mecuburi-folk hela dagen idag. Saaaaaknar.
Damn, jag kan inte förstå det. Fyra år har gått så otroligt fort. Jag flyttade ju nyss hit för tusan.
Det var en lyckad kväll, trots att delar av gänget redan stuckit härifrån. (Jag ska göra en tribute till alla mina ladies snart någon dag här i bloggen.) Anna och jag satt i skolan så länge som möjligt. Mycket kvar att göra med uppsatsen. Sen hem snabbt för dusch o fix innan vi träffade de andra på slottsängen. Där satt vi i solskenet tills folk började röra sig mot kön, då rörde vi också på oss för att slippa köbildning och sånt tjafs. Och där var vi, hela kvällen ända tills stängning.
Hann med att shaka järnet med tjejerna på dansgolvet och på gården. Dricka goda drinkar plus shots inhandlade av Natha i baren (bästa bartenden wohoo!). Käka massa nachos uppe i matrummet och sjunga sånger på bosniska (ljubaviiiiiii). Dansa ännu mer och massa avsked. Sorgligt. Söta söta människor som man aldrig mer får träffa. Anna-Lena, min tyska vän för 50-årsfesten vi hade gemensamt drar hem + Toby hennes kompis, de har ändå varit här sen i höstas så man har hunnit börja vänja sig. Min söte franska utbytesstudent för terminen sticker han med + alla andra söta fransmän, om de inte redan åkt dvs. Och alla andra utbytesstudenter också. Och alla andra påhela campus överhuvudtaget. Nästa vecka kommer det vara heeeelt tomt här....
Ååååh jag sen har vi haft massa kontakt med Mecuburi-folk hela dagen idag. Saaaaaknar.
Vackra minnen
Ivete Sangalo - Quando a Chuva Passar
Mina afrikanska drottningar
Jag skulle vilja göra en hyllning till mina Afrikatjejer, mina Mecuburitjejer. Vilket team vi var. Vilket team vi fortfarande är. Det kunde inte ha blivit ett bättre gäng. Det roligaste var ju nästan att det var otippat från början. Bara Anna jag kände ordentligt innan, men nu, som Claudia sa, har vi verkligen bondat på alla plan. Vi har åkt på skumpiga tillsammans, med torkad illaluktande fisk i en påse intill eller en kyckling vid fötterna. Från flaket hade vi fantastiska utsikter, men fick också lyssnat på grodor (till Angelicas stora fasa). Angelica, som för övrigt fick hela restaurangen att titta på oss när hon gjorde ett glädjetjut när hennes favoritlåt (Rihanna) spelades. Och det var Claudia som (i princip) återuppstod från de döda och blev Professora Claudia med en hel skolklass av tonårspojkar. Ylka (a.k.a Ylk, a.k.a Elk) skötte portugisiskan åt oss andra och fick oss alla att skratta åt hennes korta kommentarer. Det var också de två Annorna. Inte en enda presentation av oss utan att det fnissades åt två stycken Annor. Den ena Anna fick en beundrare i en säkerhetspolis som lekte charader och ville bjuda på majonäs. Den andra Anna, som var så himla lugn när kackerlackan hittade in innanför hennes myggnät på natten, blev däremot dödsrädd för den gulvita larven. Och så var det jag. Som maniskt täppte till mitt myggnät varje natt och som lyckades kommunicera på portugisiska utan att kunna ett enda ord. Vill man så går det. Tillsammans var vi starka. Oj, vilka historier jag skulle kunna berätta, men jag tror att det är lite för mycket interna skämt för att det ska gå hem. Kan bara konstatera att vårt gäng rockade i Mecuburi. (Vi har fått höra att inget blev sig likt när vi åkte därifrån...)
African Queens
Bloggtorka
Det händer inte så mycket här. Bibblan varje dag med Anna. Skriverskriverskriver. Det börjar närma sig.
Igår var det bbq med tjejerna och lite utgång på stallet. Börjar bli lite sentimental nu. Allt går mot sitt slut. Och nu är det verkligen så. Innan har det mer varit att någon försvunnit ett tag och sedan kommit tillbaka. Men nu är det the end. Känns så himla konstigt efter fyra år på det här stället...
Nu ska jag äta klart min frulle, sen gå och sätta mig på bibblan med mina Afrikatjejer.
Beijos
Igår var det bbq med tjejerna och lite utgång på stallet. Börjar bli lite sentimental nu. Allt går mot sitt slut. Och nu är det verkligen så. Innan har det mer varit att någon försvunnit ett tag och sedan kommit tillbaka. Men nu är det the end. Känns så himla konstigt efter fyra år på det här stället...
Nu ska jag äta klart min frulle, sen gå och sätta mig på bibblan med mina Afrikatjejer.
Beijos
What a weekend!
Strålande sol.
Fredagsfestival med Petter & Looptroop Rockers.
BBQ och firande av Josse och Helena på Tufvanängen.
Eurovision med galna spanjorer.
Grisfest.
Efterfest i sann utbytesstudentanda.
Världens bästa Växjötjejer och Mathilda.
Kan det bli bättre?