Parce que c'est toi
Ibland stannar jag upp. Och andas. Ibland kommer tankarna direkt. Ibland inte alls. Det är klart att det är mycket med det hela som jag saknar också. Jag lyssnade på Parce que c'est toi med Axelle Red häromdagen när jag cyklade hem från jobbet...
Tårarna kom utan förvarning. ...qu'avec toi je n'aie plus peur de vieillir. Jag brukade verkligen känna att den raden stämde. Trodde att det var för evigt. Men trots att jag så gärna ville att det skulle vara vi, måste man ibland inse fakta. Det var inte rätt. Dags att gå vidare. Jag har gått vidare. Men jag ångrar ingenting och det är inte heller någon idé att älta. Jag ska alltid minnas de fina stunderna. Allt det vackra. Även om det är svårt just nu.
Tårarna kom utan förvarning. ...qu'avec toi je n'aie plus peur de vieillir. Jag brukade verkligen känna att den raden stämde. Trodde att det var för evigt. Men trots att jag så gärna ville att det skulle vara vi, måste man ibland inse fakta. Det var inte rätt. Dags att gå vidare. Jag har gått vidare. Men jag ångrar ingenting och det är inte heller någon idé att älta. Jag ska alltid minnas de fina stunderna. Allt det vackra. Även om det är svårt just nu.
Kommentarer
Trackback